torsdag 17 oktober 2013

Bakgrunden till att vi flyttade från Jämtland till Södra Näs.......

Jag kom till Södra Näs första gången en sommar för trettio år sedan, året innan hade jag och Kjell träffats och blivit ett par.  Kjells far (Olof Lilja) med dåvarande fru Ulla fanns i Borås och i Varberg. De bodde sommartid i den söta lilla stugan vid Sylaviksbadet på Södra Näs. Jag föll för Varberg, Södra Näs och den lilla stugan, varje gång som vi genom åren har återkommit har jag sagt att jag någon gång skulle vilja flytta hit. Det var nog ingen i vår närhet som trodde att det skulle bli någon flytt från Jämtland och det kom att dröja tjugofem år innan vi tog vårt pick och pack och faktiskt flyttade till den lilla stugan på Södra Näs. Under de åren hände mycket.

1984 köpte vi vårt första hus, "Jämttorpet", en liten jordbruksfastighet i Solberg, 1.7 mil söder om Östersund och där på gården gifte vi oss också 1987. År 2000 när Michael, sonen i familjen, sedan flera år tillbaka studerat och arbetat i Linköping, tog vi beslutet att sälja gården och köpa lägenhet. Vi hade då också några år tidigare köpt Kjells mammas sommarstuga i Singsjön. Vi sålde vår gård och flyttade till lägenhet på Frösön, men åh... vilka svårigheter jag hade att lämna "Jämttorpet" -  det tog många år innan jag slutade sakna/sörja det, det var faktiskt riktigt smärtsamt att flytta från det som varit vårt hem i 16 år. Under de åren hände mycket viktiga saker i vårt liv! Nåväl efter 3 år sålde vi lägenheten och flyttade till Singsjön. Lägenhetslivet var inte för oss! Stugan i Singsjön, renoverades, byggdes om- och ut och där bodde vi 3,5 mil öster om Östersund precis vid sjön. Ett paradis både sommar och vinter, men efter något år då Jonna och Visai Åberg kommit  in i våra liv ändrades vår vardag så att det blev jobbigt att pendla dagligen. Jonna och Visai var till en början hos oss varannan helg, men ganska snabbt utökades deras tid hos oss till halvtid. De var små då, 1½ och 3 år, de gick på dagis i stan och pendlandet blev tufft. I ärlighetens namn kände vi oss också lite isolerade i en by med 16 invånare! Så kom nästa fas på bostadsfronten. Mina föräldrar hade två fastigheter intill varandra och på den ena fastigheten hade min mormor Gerda bott tills hon avled år 2006. Det lilla rosa huset, som Jonna döpte till "Villakulla" blev nu vårt boende under veckorna, efter en tid började vi renovera även här och vår förhoppning var att få köpa huset, men det blev aldrig så av olika anledningar.

Åter till Södra Näs - år 2004 hade Kjells pappa avlidit, i dödsboet som bestod av fyra personer blev det osämja och två av dödsbodelägarna sålde den lilla stugan med arrenderätt utan att de övriga var med på detta!! Nu började vår kamp och den kom att bli lång. Först skulle försäljningen hävas och bara det tog sin tid, det utsågs boutredningsförrättare och jag skrev många, många skrivelser innan försäljningen hävdes och vi, Kjell och jag, fick köpa ut de övriga dödsbodelägarna. Till slut stod vi som lyckliga ägare till den lilla stugan med arrenderätt, vi skrev sommaren 2006 när vi äntligen fick nycklarna i handen - lycka!! Nu hade vi två "stugor" och huset vi hyrde av mina föräldrar, vår idé med den lilla stugan var att ha den som sommarstuga och sedan, när vi uppnått pensionsålder, skulle vi nog flytta hit. Kjells pappa hade bott i stugan sedan han skildes från Ulla i början av 1990-talet så vi visste att den var "beboelig". Den lilla stugan hade också drabbats av  stormen Gudrun i januari 2005 - då var havet in och vände i stugan, så golv, golvsyll mm var vattenskadat och det behövde åtgärdas. På sommaren hade vi tagit itu med tomt etc, hela gräsmattan var täckt av vresrosor när vi kom! Under hösten revs golven upp, syllen fick plastas in och torkas med fläktar under lång tid, sen gjordes nya golvreglar, det isolerades och las nya golv. Kjell, pappa och Micke med kompis Mattias Norrby var involverad i det jobbet. Under sommaren 2007 stod målning, tapetsering mm på schemat.

forts följer...........


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar