forts "Bakgrunden till att vi ........"

Den 25 februari 2008 drabbades Kjell av en sk subaracnoidalblödning (en hjärnblödning) och livet ställdes på sin spets. Han var i Kiruna när det hände, därifrån transporterades han till Umeå för operation. I Umeå vårdades han sedan under 3-4 veckor, med respiratorvård under ca 2 veckor, jag var hos honom hela tiden. Kjell fick sedan komma till Östersund för fortsatt vård, där upptäcktes att han fått hydrocefalus "vattenskalle" och det blev åter till Umeå för att operera in en shunt. Sedan vände det och Kjell var åter i sitt arbete i slutet av maj, betydligt tröttare men ändå :)  Vi började fundera på hur vi skulle leva och bestämde oss slutligen för att prova på att flytta till Varberg. Kjell kunde flytta med sitt jobb, jag fick ett års tjänstledigt, Vincent som var familjehemsplacerad hos oss hade precis börjat gymnasiet i Arjeplog och kunde likaväl flyga till Varberg som till Östersund på loven, de små barnen skulle flytta med sin mamma Anna till Umeå. Ytterligare skäl för oss att flytta var att det skulle vara enklare att hälsa på Micke som sedan 2007 bodde i Kambodja och bildat familj där. Så efter att ha tillbringat semestern i stugan återvände vi till Östersund för att sälja huset i Singsjön och för att packa ihop våra tillhörigheter! Sagt och gjort, det mesta av vårt bohag blev kvar och vi flyttade till stugan första helgen i september 2008. Javisst var det trångt, ca 45 kvm + 15 kvm uterum och 15 kvm gäststuga - men det var bara Kjell och jag, och nu skulle vi leva livet lite enklare!  Jag började ett vik på barnpsyk i Kungsbacka den 8/9 och livet flöt på "ända" till den 12/10, då ringde en förtvivlad Anna (livet i Umeå blev inte som tänkt). Anna och barnen kom med nattåget och barnen blev akut familjehemsplacerade hos oss medan Anna ordnade upp situationen. Nu var vi trångbodda! På försommaren flyttade också Vincent till oss, han trivdes inte i Arjeplog och flyttade nu in i gäststugan! Nu var vi 5 personer stor del av tiden!

Nu tror jag att vi behöver titta bakåt i tiden för att beskriva den fleråriga process som redan hade inletts för att få bygga nytt. Bakgrunden till att arrendet och stugan hamnade i Kjells familj är följande: Kjells pappas  moster Elsa var gift(?) med Laxa-Kalle som ägde fiskestugan, han hade också en lägenhet inne i stan. Det har berättats att morbror Karl eller "Laxa-Kalle" (som han kallades) var glad i "starkt" och det sägs att han fiskade lax som han sedan sålde och fick slantar att köpa starkvaror för. På den här bilden står Laxa-Kalle med sin fångst utanför förrådsbyggnaden.

Så här såg stugan ut någon gång på 1930-/40-talet. Det är Laxa-Kalle och Elsa som syns på bilden och tittar man noga ser man den gamla kolonin i bakgrunden till höger.

Tidigare hade Kjells farföräldrar en stuga helt nära denna. På slutet av 1950-talet eller början av 1960-talet var det Kjells pappa och hans syskon som ägde den och den stugan såldes då en av systrarna hamnade i ekonomiskt trångmål.
Kjells pappa med familj var ofta hos morbror Karl och när han dog ärvde de stugan med arrende. Kjells pappa tecknade ett arrendekontrakt 1966 och det har sedan ärvts/köpts av Kjell och mig.
Forts följer........

Bakgrunden till att vi flyttade från Jämtland till Södra Näs.......

Jag kom till Södra Näs första gången en sommar för trettio år sedan, året innan hade jag och Kjell träffats och blivit ett par.  Kjells far (Olof Lilja) med dåvarande fru Ulla fanns i Borås och i Varberg. De bodde sommartid i den söta lilla stugan vid Sylaviksbadet på Södra Näs. Jag föll för Varberg, Södra Näs och den lilla stugan, varje gång som vi genom åren har återkommit har jag sagt att jag någon gång skulle vilja flytta hit. Det var nog ingen i vår närhet som trodde att det skulle bli någon flytt från Jämtland och det kom att dröja tjugofem år innan vi tog vårt pick och pack och faktiskt flyttade till den lilla stugan på Södra Näs. Under de åren hände mycket.

1984 köpte vi vårt första hus, "Jämttorpet", en liten jordbruksfastighet i Solberg, 1.7 mil söder om Östersund och där på gården gifte vi oss också 1987. År 2000 när Michael, sonen i familjen, sedan flera år tillbaka studerat och arbetat i Linköping, tog vi beslutet att sälja gården och köpa lägenhet. Vi hade då också några år tidigare köpt Kjells mammas sommarstuga i Singsjön. Vi sålde vår gård och flyttade till lägenhet på Frösön, men åh... vilka svårigheter jag hade att lämna "Jämttorpet" -  det tog många år innan jag slutade sakna/sörja det, det var faktiskt riktigt smärtsamt att flytta från det som varit vårt hem i 16 år. Under de åren hände mycket viktiga saker i vårt liv! Nåväl efter 3 år sålde vi lägenheten och flyttade till Singsjön. Lägenhetslivet var inte för oss! Stugan i Singsjön, renoverades, byggdes om- och ut och där bodde vi 3,5 mil öster om Östersund precis vid sjön. Ett paradis både sommar och vinter, men efter något år då Jonna och Visai Åberg kommit  in i våra liv ändrades vår vardag så att det blev jobbigt att pendla dagligen. Jonna och Visai var till en början hos oss varannan helg, men ganska snabbt utökades deras tid hos oss till halvtid. De var små då, 1½ och 3 år, de gick på dagis i stan och pendlandet blev tufft. I ärlighetens namn kände vi oss också lite isolerade i en by med 16 invånare! Så kom nästa fas på bostadsfronten. Mina föräldrar hade två fastigheter intill varandra och på den ena fastigheten hade min mormor Gerda bott tills hon avled år 2006. Det lilla rosa huset, som Jonna döpte till "Villakulla" blev nu vårt boende under veckorna, efter en tid började vi renovera även här och vår förhoppning var att få köpa huset, men det blev aldrig så av olika anledningar.

Åter till Södra Näs - år 2004 hade Kjells pappa avlidit, i dödsboet som bestod av fyra personer blev det osämja och två av dödsbodelägarna sålde den lilla stugan med arrenderätt utan att de övriga var med på detta!! Nu började vår kamp och den kom att bli lång. Först skulle försäljningen hävas och bara det tog sin tid, det utsågs boutredningsförrättare och jag skrev många, många skrivelser innan försäljningen hävdes och vi, Kjell och jag, fick köpa ut de övriga dödsbodelägarna. Till slut stod vi som lyckliga ägare till den lilla stugan med arrenderätt, vi skrev sommaren 2006 när vi äntligen fick nycklarna i handen - lycka!! Nu hade vi två "stugor" och huset vi hyrde av mina föräldrar, vår idé med den lilla stugan var att ha den som sommarstuga och sedan, när vi uppnått pensionsålder, skulle vi nog flytta hit. Kjells pappa hade bott i stugan sedan han skildes från Ulla i början av 1990-talet så vi visste att den var "beboelig". Den lilla stugan hade också drabbats av  stormen Gudrun i januari 2005 - då var havet in och vände i stugan, så golv, golvsyll mm var vattenskadat och det behövde åtgärdas. På sommaren hade vi tagit itu med tomt etc, hela gräsmattan var täckt av vresrosor när vi kom! Under hösten revs golven upp, syllen fick plastas in och torkas med fläktar under lång tid, sen gjordes nya golvreglar, det isolerades och las nya golv. Kjell, pappa och Micke med kompis Mattias Norrby var involverad i det jobbet. Under sommaren 2007 stod målning, tapetsering mm på schemat.

forts följer...........